Organisation » Historia
Reviderad 2010-04-21
Om oss • Styrelse • Stadgar •
Verksamhetsplan • Historia • Djurskyddet Sverige
130 år i djurskyddets tjänst
Värmlands allmänna djurskyddsförening 1876-1904, bildades den 2 december 1876
Den blev därmed en av landets första djurskyddsföreningar. Vid
tillkomsten kunde den närmast anses vara en avdelning inom Värmlands läns
hushållningssällskap, innan föreningen 1948 blev helt fristående.
Viss opinionsbildande verksamhet kom till stånd, bl.a. för en mera skonsam
hantering av fångad fisk, av drag- och andra husdjur samt vid djurslakt, bl.a.
annat genom upplysning och försäljning av moderna slaktredskap.
Föreningen tvingades att begränsa sin verksamhet till i första hand Karlstad med
omnejd. Särskilt intresserade man sig för de många hästarna, som fanns i staden.
Men även djurplågeri av andra husdjur beivrades.
Föreningens ekonomi försämrades successivt och vid slutet av 1880-talet var de
ekonomiska tillgångarna i det närmaste utömda. 1892 hade föreningen bara 23
medlemmar.
I december 1904 överlämnades alla handlingar och de blygsamma tillgångarna till
den strax innan bildade Karlstads djurskyddsförening.
Karlstads Djurskyddsförening 1904-1916
Intiativtagaren till denna var redaktören och skalden Oscar Stjerne (ordf 1902-1913)
1913 Kom så meddelande om att Johanna Hägg i Visby efterlämnat testamente
donerat hela 6000 kronor (i den tidens penningvärde) till Värmlands allmänna
djurskyddsförening. För att beloppet skulle kunna tillföras djurskyddsarbetet
måste emellertid mottagaren i testamentet, dvs Värmlands allmänna
djurskyddsförening formellt återuppväckas. Så skedde också.
Värmlands allmänna djurskyddsförening 1916-1972
Med en således kraftigt förbättrad ekonomi kom verksamheten att skjuta rejäl fart. Under en kort period var antalet medlemmar
närmare 700.
Nu kunde arbetet för en humanare behandling av framförallt husdjuren stödjas
genom utdelning av broschyrer och skrifter i större omfattning än tidigare.
Vidare medverkade föreningen med stipendier till att så kallade hemslaktare med
god utbildning och försedda med moderna slaktredskap kom att finnas tillgängliga
på många platser i länet.
Djurskyddsinspektör i föreningens tjänst i ca 30 år
1929 inrättades en djurskyddsinspektörsbefattning
för Värmlands län, på förslag av föreningens dåvarande ordförande,
landshövdingskan Sandra Unger. För att ekonomiskt stödja denna verksamhet
sammanslöt sig djurskyddsföreningarna i Karlstad, Kristinehamn, Arvika och
Säffle till ett länsförbund, vilket dock nedlade sitt arbete 1934, varefter
Värmlands allmänna djurskyddsförening övertog ansvaret för inspektörens
verksamhet.
Inspektörstjänstens tillkomst utgjorde en mycket kraftfull förstärkning och
utvidgning av djurskyddsarbetet. Enligt sin instruktion skulle denne i första
hand bla genom upplysning och undervisning etc söka förebygga, men vid behov
även ingripa vid djurplågeri.
Båda typerna av insatser var högeligen aktuella och inspektören kom att
tillerkännas "polismans skydd och befogenhet". Inspektören kunde därmed inte
förbjudas tillträde till stallar eller djurhållningsplatser.
Inspektörens kvartalsrapporter till föreningens styrelse utgör en rik källa, för
den som närmare vill ta del av situationen ur djurskyddssynpunkt under dessa år.
I ca 30 års tid finansierades tjänsten.
1958 ålades samtliga hälsovårdsnämnder att utse tillsyningsmän som skulle utöva
tillsyn över djurens vård och behandling.
Husdjur, sällskapsdjur och vilda djur - Ja, alla djur
Även om Värmlands allmänna djurskyddsförening
strävan i första hand gått ut på att bereda inledningsvis husdjuren, och
sedermera i tilltagande grad sällskapsdjuren, bästa möjligaskydd mot onödigt
lidande, har föreningen hela tiden sökt vidta åtgärder för att minska
djurplågeri mot vilda djur. Bland annat frågor om utläggning av gift, älgjakt
m.m.
Karlstads Djurskyddsförening 1973-
1972 bildades ånyo ett länsförbund för
djurskyddsföreningarna i Värmland. Eftersom Värmlands allmänna
djurskyddsförening hade sitt verksamhetsområde i Karlstadstrakten fann man det
lämpligt att ändra namn igen till Karlstads djurskyddsförening.
Föreningens ekonomi under senare år
Tittar man på föreningens intäkter och kostnader
under senare år finner man att den största posten på intäktssidan består av
gåvor och bidrag. Därefter kommer avkastning från fonder samt intäkter från de
årliga medlemsavgifterna.
På kostnadssidan märks främst de stora och tilltagande kostnaderna för
djurhemsverksamheten. Den därnäst största kostnadsposten är de direkta
och indirekta kostnaderna av allehanda slag som uppkommer i de kort- och
långsiktiga opinionsbildande arbetet.
Detta för att hela tiden hålla djurens problematik i närheten av människan
levande, för att stimulera rekrytering och aktivering av flera medlemmar och
sympatisörer.